Journal

Agender – Raknas emellanat saso en term under ”intergender” (beskada det ordet)

Agender – Raknas emellanat saso en term under ”intergender” (beskada det ordet)

Asexuell/Asexualitet – En indivi som befinner sig asexuell inneha ingen operativ sexualitet/ingen sexlust och/eller kanner sig ick hugad utav sexuella relationer/att rakna in andra i sin sexualitet.

Bigender – En manniska saso upplever sig ej amna alternativt kunna uts emellan femininum eller maskulin konsidentitet, utan upplever sig hemma ino bagg.

Binar – Nagot saso innehaller par delar. Nar det galler kon handlar det forsavitt att vi mestadel (normativt) delar in kon i ett par delar; donna sam frank.

Bisexuell – nagon manniska saso blir kar i och/eller kat villi itu folk oavsett vilket kon de har/de par binara konen/tva kon. (Det finns skilda definitioner, sa det kan betyda annorlunda a manniska mo indivi).

Drag-king – nagon indivi sasom anvander det saso ino vart by traffa saso ”manliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycke tillsammans mera), till exempel pro upptradande eller sasom ett politisk taktik.

Drag-queen – ett manniska sasom anvander det som inom vart by traffa sasom ”kvinnliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycken tillsamman mera), till exempel sta framforande alternativ som ett politisk takti.

FTM – “Female to Male” = “kvinna at man”. Det ar e glos saso mycket anvands darfor at skildra vilken resa nago transsexuell kille astadkomme eller inneha gjort. Nago transsexuell manniska saso befinner sig FTM var bred sin fodels biologiskt och juridiskt sett kategoriserad som nago donna men kanner sig nog som sam ar nago kille.

Genderfluid – En konsidentitet dar nagon kanner sig sasom ett medley bruten de ett pa binara konen brutta samt kis, andock nagon kan aven uppleva sig mer som ett kille somliga dagar sam mer saso nago brud andra dagar.

Genderqueer – e ord sasom kan anvandas sta konsidentiteter saso ej foljer tvakonsnormen (det vill beratta gumma eller man), fa saso intergender (betrakta mirakel ”Intergender”).

Hen – Konsneutralt pronomen som funka villi samma metod som pronomena hon sam han. Hen bojs hen-hen(om) (bade ‘hen’ samt ‘henom fungerar)-hens. Pronomen kan anvandas istallet forut benamnin samt ar hurda nagon indivi jag ser sig och vill bliva kallad exempelvi forsavitt ett vill kallas ”hen”, ”hon” eller ”han”.

Ickebinar – nagon individ sasom identifierar sig som emellan, bortanfor alternativt tillsamman bagge konskategorierna kvinna/man kan titulera sig ickebinar. Stundom anvands ickebinar saso ett paraplybegrepp pro skild konsidentiteter sasom ick foljer tvakonsnormen, exempelvi intergender eller genderqueer. Ickebinar betyder ick detsamm for alla saso definierar sig sasom det. Nago del kanner sig saso bade tjej samt gosse. Andra kanner att do ar emella do kategorierna. Flera ickebinara identifierar sig utan nagot kon alls. En del ickebinara vill byta kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

Forsavit nagon ar en binar transperson identifierar en sig sasom brutta eller kille

Intergender – nagon manniska som inneha nagon konsidentitet som identifierar sig emellan, ino bada, eller bakom do traditionella konskategorier (herre samt gumma) eller sasom valjer att inte precisera sin konsidentitet alls.

Intersexualism – Intersexualism ar ett medicinsk diagnos sasom ges mo manniskor som frasch biologiskt inte gar att konsbestamma sasom antingen donna alternativt gosse i enlighet me samhallets ordn stav kon. Har intet att gora med vem nagon garnity villig och/eller blir kar ino.

Konsdysfori – Det betyder att kar lider fran, alternativt upplever barrikad i sin vardag pa grund av att ens konsidentitet icke stammer overens tillsammans det kon man blev tilldelad utbredd fodseln. Nagon allbekant mall bruten konsdysfori ar det karl kan titulera fysisk konsdysfori – att delar fran kroppen icke kanns riktig ehuru de ej stammer overens plotsli konsidentitet. Konsdysfori kan likas besta social sam kopa om att andra icke ser sam behandlar nago saso saken dar man sannerligen ar. Samtliga transpersoner age inte konsdysfori. Konsdysfori kan likasa kika avsevart annorlunda ut forut skild manniskor – saken dar kan inforskaffa ifall annorlunda delar fran kroppen sam vara skild inom annorlunda situationer, exempelvi. Ifall karl inneha konsdysfori kan karl onskan genomga konsbekraftande behandling. Dyli vard utfor ofta att konsdysforin minskar.

Konsidentitet – nago persons sjalvupplevda kon, alldeles enkelt vem mi kanner jag saso. Kan besta till exempel dam, herre, intergender eller nog ingenting fran det. Forsavitt kroppen inte stammer overens plotsli konsidentitet finns det gallande att korrigera det. Endast nagon personligen kan avtala sin konsidentitet.

Pansexuell / Pansexualitet – ett individ sasom befinner si pansexuell kan vara sexuellt samt emotionellt intresserad fran ”alla” alternativ ”vem sasom helst”. Fran somlig ansett som erotisk bojelse, bruten andra ansett som bisexualitet ino bredare mall darbort massa uppg sig vara intresserade fran “personligheten och inte konet”.

Pronomen – Hon, han, hen, hin, saken da etcetera – det en individ vill bliva kallad nar en snackar ifall saken da ino tredje manniska, exempelvis hen befinner si sjyst, mi gillar hen/henom (bada formerna fungerar). Pronomen kan ta det lugnt tillsamman tillsammans nagon persons kon/konsidentitet, skad behover ej gora det. Det promenera inte att askad nagon indivi vilket pronomen saken dar har. Forsavit kar befinner si diffus villi nago persons pronomen kan man undra ino en enskilt diskussion inflytelserik lГ¤nk (”Vilket pronomen age du?/Vilket pronomen vill du att sjalv anvander forsavit dej?”). Ett bit foredrar att bli omnamnda tillsammans fornamn inom stallet pro tillsamman pronomen. Hen sam saken dar anvands emellanat aven ino situationer emedan en persons konstillhorighet ar obekant.

Andra konsneutrala pronomen befinner sig hin, han och saken dar

Queer/Queerteori – Ett standpunkt sasom kritiserar normer kring kon och sexualitet (se heteronorm). Queer kan ocksa befinna en identitet, ”att existera queer”, saso syftar at e resistans mot och darbort nago icke vill inordna sig sasom dam, man, bi-, hetero- alternativt lesbisk. Queerteori kritiserar fasta kategorier och etiketter, ty uppdelningen ino underben som anses normalt respektive olik, framforallt nar det innefatt sexualitet samt kon.

Transperson – Ett samlingsbegrepp som allmant avser folk som bryter til samhallets normer runt kon och konsidentitet. Enbart saken da saso solo identifierar sig sasom transperson befinner si det. I begreppet ingar exempelvi intergender, transsexuella sam transvestiter sam stundom dragqueens sam dragkings. Inneha intet att handla tillsamman vem en blir foralskad inom och/eller kat villi. Ett bestammer allena forsavitt nago vill bestamma sig som transperson: ingen annan kan saga till nagon att en ar transperson.

Transsexuell / Transsexualism – en beskaffenhet emeda en manniska ager en konsidentitet sasom ick overensstammer med det kon sasom registrerats utbredd fodseln, vanligtvis med nago onskemal ifall att ratta kroppen odla att den stammer overens tillsamman den nago kanner sig saso. Transsexualism har utan sexualitet att producera, ett transsexuell individ kan finnas homo-, bi- alternativt heterosexuell eller hurda nagon annu valjer att askad sin sexualitet. ”Trans” betyder ”over mot andra sidan” kungen latin och ”sexus” betyder “kon” gallande latin. Transsexuell betyder salede ”over till andra sidans kon”.

Transvestit / Transvestism – indivi saso gansk mycket anvander det som samhallet titta sasom “ett annat kons” konsuttryck (klader, attribut, kroppssprak etcetera). ”Trans” betyder ”over at andra sidan” villi latin och ”vestis” betyder “klader” villi latin. Transvestit betyder alltsa ”over till andra sidans klader”.

Did you like this? Share it!

0 comments on “Agender – Raknas emellanat saso en term under ”intergender” (beskada det ordet)

Leave Comment